Detta är en fin liten historia om hur en marsmänniska kommer till jorden och hotar mänskligheten med utplåning genom våld om vi inte slutar att vara våldsamma. Väl grundad i den frostigaste av de frostiga tiderna i det kalla kriget då rädslan för atomvapenkriget var som starkast passar filmen in.
I dagsläget blir filmen mest kul för dess historiska signifikans som en klassiker inom genren. Men tyvärr blir jag inte lika hänförd av denna film som av både yngre och äldre klassikers i genren.
Grundidén är helt ok, men storyn är ganska blek. Klaatu (Michel Rennie) är ok men inget speciellt spännande görs med honom. Även Gort (Lock Martin) är kraftigt underutnyttjad. Filmen är också tråkigt linjär, dvs inget överraskande händer. Man hade ju kunnat tänkt sig att Klaatu skulle ställt sitt ultimatum på ett mer intressant sätt, eller att det hade varit svårare att uppfylla hans krav. Klaatus dag ute på stan med den lilla pojken blev det inte heller något speciellt av. Samspelet med pojken, den unga mamman och hennes uppvaktare hanterades blekt.
Men i slutändan måste jag förtydliga att jag är glad att jag sett filmen om inte annat som referens som en av byggstenarna i genren.
Betyg: 2/5
