Vilken nostalgirush! Minnet som väcktes till liv när jag såg de första avsnitten var otäckt tydliga. Jag kom ihåg detaljer i scener som man inte rimligen skulle komma ihåg. Allt kom tillbaka i ett nafs. Det är ett tydligt tecken på vilket otroligt djupt intryck serien gjorde på mig när jag såg den första gången. Jag föll också denna gång in i Twin Peaks-världen. Den första säsongen är ju kort, endast åtta avsnitt. Men ändå kändes mitt filmrum annorlunda efter jag sett avsnitten i rask följd. När jag gick in i rummet för att se en modern film kändes det som att Twin Peaks satt i väggarna.
Serien är fortfarande stark, emotionell och underhållande. Den har dock tappat lite med åren. Den har numera starka och svaga sidor. Om vi skulle börja med de svaga delarna. Mordmysteriet är inte seriens starkaste kort. Speciellt inte när Coop börjar med sina hokus-pokus-fasoner. Det förtar lite av seriositeten och nerven i utredningen. Men vi vet ju alla att mordet inte är seriens kärna.
Vissa av karaktärerna, speciellt några par, är ganska tråkiga. Jag tänker på tönten James och den smärtsamt barnsligt framställda Donna. Även den store tyste snubben och hans fru med en lapp för ena ögat är trista som fan. (Kollade interwebben: Ed och Nadine)
Fan, jag kom inte ihåg Maddie alls? Missade jag de avsnitten när hon var med?? Jag vet det inte!
Men det mesta är bra med serien! Dess adelsmärken är den sexiga stämningen, miljöerna, hotellet, One Eyed Jacks och skogen! De karaktärer jag gillar mest är Coop, Harry S, Audrey är superhet, Lucy är helt underbar, Shelly är korkad som ett spån men fin som fan ändå! Albert piggar upp stämningen var gång han öppnar munnen och säger oförskämda saker till Harry S. Skurkarna är bra; hundvalpen Bobby, the insecure middle man Leo, the big dog Hank.
Detta är bra skit mina damer och herrar! En TV-serie med en otroligt stark känsla som närmast kan beskrivas med en närvarokänslan man endast kan få via böcker. Den har fantastiska karaktärer som bara smälter i munnen på en. Mordhistorien är bara en liten detalj, mystiken spirar ur jorden i den lilla staden och dess omgivande skog. Åtrå, känslor och perversioner flödar. Alla spelar ett spel med den makt de förfogar över. Vinnaren tar allt. Det känns nästan förbjudet eller voyeuristiskt att titta in i deras liv.
Betyg: 4+/5
